GENUSHANDEN
2015-04-17
Jag vill gärna fördjupa mig lite extra på en av de punkter som Torbjörn Messing (jamntskagg.se) tog upp i förra veckans jämställdhetskonferens anordnad av Winnet Skåne.
Torbjörn Messing berättade då om GENUSHANDEN, dvs det redskap som Skurups vårdcentral tagit fram för att underlätta för medicinsk personal att ställa jämställda frågor till sina patienter i syfte att få en så korrekt anamnes som möjligt. Anamnesen är ju tillsammans med undersökning och provtagning det som ligger till grund för den diagnos som ställs. Diagnosen är sedan grunden för den behandlingsplan som läggs upp. Viktiga frågor således!
Genushanden har nått spridning. Den används bl a i min hemstad Landskrona, vilket
jag personligen uppskattar mycket!
Genushanden består av fem fingrar: familjesituation, våld, somatisk eller psykiatrisk diagnos, riskbruk samt rehabiliteringsplan.
FAMILJESITUATION: Kvinnor frågas oftare än män om familjesituationen. Därför missar man ofta mäns livssituation, det skrivs inte i journalen och kommer inte med i bedömningen för behandling och rehabplan. Dessutom förstärker det traditionell uppfattning om att barnen är kvinnans ansvar.
VÅLD: Ämnet i sig tenderar att vara svårt att prata/fråga om. Oftast fokuseras på kvinnors utsatthet i hemmet, men all form av våld, ex mobbning, psykiskt våld och krigserfarenheter är viktiga för behandlings- och rehabplan.
SOMATISK ELLER PSYKIATRISK DIAGNOS: Mäns psykiska ohälsa missas ofta medan kvinnors somatiska problem ofta tolkas som psykiska!
RISKBRUK: Kvinnors alkoholvanor har ändrats under senare år och det är mer skambelagt varför man lätt undviker att fråga om. Där missas viktig information.
Mäns drickande är mer accepterat och det finns en risk att deras riskbruk därför inte tas på allvar.
REHABILITERINGSPLAN: Rehabplanerna för män och kvinnor med samma diagnos skiljer sig åt. Rehabplanen för män inriktas på återgång i arbete snabbt medan kvinnors möjlighet till återgång i arbete fördröjs oftare, bland annat beroende på att kontakten mellan arbetsgivare och sjukvård inte förekommer lika tätt som för männen. Fokus för kvinnorna förskjuts också oftare från de somatiska besvären mot den sociala situationen.
Sjukvården har en rad skrifter att ta till, som hjälp för att ändra på gamla, förlegade och av tradition- beteenden och bemötanden. Att ändra gamla tankemönster tar tid. Tid som börjar bli en bristvara ju äldre vi blir. Vi vill inte vänta längre. Ett effektivt sätt att förändra är att TÄNKA TVÄRTOM, precis som det står på genushanden!
Nästa inlägg publiceras den 24 april.