"SKITSNACK"
2015-03-20
I helgen som gick hade jag oturen att överhöra ett, icke önskvärt, mobiltelefonsamtal. Det händer ju för all del ganska ofta nuförtiden att man ofrivilligt tvingas lyssna till både det ena och det andra. Det här samtalet kunde jag inte släppa. Jag kunde inte heller förhålla mig till det som bara ett obetänksamt och idiotiskt samtal eftersom det passerade så många gränser som jag tidigare bara hört talas om. Det har skapat så många frågor inom mig som jag inte vet hur jag ska få svar på, samtidigt som det ger svar på en del andra frågor jag ställt mig.
Vi var några som satt på en bänk och inväntade ett försenat tåg. En söndag kväll strax efter klockan 18 utomhus i mitten av mars, kanske cirka 2-3 grader varmt. Med andra ord – vi frös. En ung tjej satt jämte mig, iklädd en för årstiden för tunn, kort jacka, ett par tunna upprullade tights, bara ben ner till gymnastikskorna. Gissningsvis var hon i 15-16 års åldern. Hennes stelfrusna fingrar höll krampaktigt mobilen till örat. En väldigt söt flicka att se till, tills hon öppnade munnen.
Det jag hör henne säga är:
- Jag sitter här på den dj-a stationen i …. och väntar på ett dj-a tåg som är försenat. Fryser som f-n. Det är alltid försenat här i …. Det är väl någon dj-l som försökt ta livet av sig igen. Jag hoppas f-n att den dj-ln lyckas så man inte suttit här i onödan.
HUR har det kunnat bli så här??? Vad grundar sig detta beteende i? Vilken människosyn bär denna flicka på? Och, tyvärr, många andra!
Man blir alldeles mållös och rent av chockad. Jag blir också väldigt ledsen. Det är som om det inte handlar om riktiga människor. Beror detta på vårt utbredda användande av den virtuella världen? Att vi blir anonyma och ”ickemänniskor”?
Tänk, om någon av de personer som satt bredvid haft en anhörig som faktiskt tagit sitt liv? Vilka spår hade det satt hos en sådan anhörig som naturligtvis måste vara kolossalt sårbar?
Jag frågar bara: Varför?
I alla tider har den äldre generationen förfasat sig över den yngre, men det har ju blivit ordentligt folk av de flesta trots våra farhågor. Men, vi har tidigare inte varit med om att umgås ”i rymden” och inte i verkliga livet. Jag tänker igen på Ulf Nilssons (pedagogen från Malmberget) ord: Det är bara tillsammans med människor som du är människa.
Jag upplever att unga vuxna idag är mer egoistiska än vad min egen generation är och har varit. Mobilerna tycks vara oumbärliga ens för en liten stund. Eftersom jag nyligen varit på resa noterade jag att trots att man numera får använda sin elektroniska utrustning under flygningen, nonchalerade man förbudet att använda elektroniken under start/landning, vilket är den enda stund då det faktiskt inte är tillåtet att ha elektroniken påslagen. Hur tänker man? Går universum under för 5 minuter utan mobil, padda eller annan utrustning? Rimligtvis måste ett elekronikberoende också vara enormt stressande!?
Jag inser att exempelvis Facebook kan skapa ett beroende. Det jag upplever är att FB är ett forum för bekräftelse. Jag har noterat att vissa som uppdaterar ofta och skriver om det mesta i livet, får bekräftelse genom gilla, kommentarer om att man är duktig etc.
Kan FB vara en orsak till det som jag, och många med mig, upplever som ”jagfixering”?
Just nu känner jag mig väldigt nöjd med att det var Måns Zelmerlöv som vann Melodifestivalen. Han svor inte ens en enda gång! Jag är anhängare av GODA förebilder!
Trafiken är också ett problemområde där egot dominerar. Brist på parkeringsplatser kan få den mest välvilliga att förvandlas till ett vilddjur. På Mallorca har mängden bilar varit ett stort problem i ganska många år nu. Redan för 15 år sedan såg jag min första rondellparkering där. Vi var på väg till ett evenemang som samlar mycket människor och det märktes sannerligen. Jag förvånade mig storligen över den fräcka parkeringen i rondellen och fotograferade naturligtvis det hela. När vi 2 timmar senare var på väg att lämna evenemanget passerade vi återigen den aktuella rondellen. Jodå, bilen stod kvar, och ytterligare en bil utanför! Någon hade dubbelparkerat. I Rondellen!
Många på Mallorca väljer så små bilar som möjligt för att kunna fickparkera. Jag såg en ny modell som jag inte sett förut och som man med lätthet kan fickparkera. På tvären!
Den var jag ju såklart också tvungen att fotografera! Varsågoda!
Nästa inlägg publiceras den 27 mars.