OBEHAGLIGA SANNINGAR
2016-04-08
Det här blir ingen trevlig läsning. Den är brutal, obehaglig och fruktansvärt fruktansvärd. Den är dock helt sann och verklig, men så hemsk att varenda cell i vår kropp värjer sig så mycket från verkligheten att vi förnekar, negligerar, bortser och ser bort. Ämnet i sig är så obehagligt att till och med själva skrivandet om det medför en stor klump i magen och ett rent fysiskt illamående infinner sig. Det är dock ingenting mot vad dom som är utsatta måste känna och uppleva.
Jag pratar om sexuellt utnyttjande av barn. Barn som används av vuxna. Barn som tvingas bevittna saker som barn inte ska behöva se. Barn som tvingas göra saker med sig själv eller med andra som barn inte ska behöva göra. Barn som tvingas hålla hemligt saker som barn inte ska behöva bära. Barn blir nämligen tvingade, på olika sätt. Barn uppfostras att lyda vuxna, vilket enbart det faktum att vi är vuxna ger oss ett övertag över barnen. Ett övertag som vi måste vara mycket rädda om för att förtjäna barns förtroende och respekt.
Därför – tvinga ALDRIG ett barn till något, oavsett vad det är! Barn får annars villfarelsen att det är ok att tvinga barn att göra saker. Barn kan ännu inte skilja på vad man måste göra och inte. Det finns till och med vuxna som kan uttrycka att dom ÄGER sina barn och att barnen därför ska lyda. Fel! Tänk om! Man äger ALDRIG någon. Barn har man till låns så länge man sörjer för dom på ALLA sätt och så länge man förtjänar deras förtroende.
Barn måste få veta att dom har ett VAL. Barnet väljer vad som är ok. Och om barnet säger nej ska detta respekteras! Ett nej är alltid ett nej!
Elaine Eksvärd, som jag tidigare skrivit om har i dagarna gett ut en ny bok med titeln ”Medan han lever”, där hon berättar om hur hon som barn ständigt blivit utsatt för sexuella övergrepp av sin far. Elaine är närmast känd som vår främste retorikexpert och har tidigare gett ut ett antal böcker i detta ämne, bla ”Härskartekniker” och ”Snacka snyggt”. Hon säger att hon nu genomför sitt allra viktigaste retorikuppdrag, dvs att få oss (föräldrar, mor/farföräldrar, förskolepersonal m fl) att förstå att vi måste prata om detta ämne och att lära våra barn integritet så att dom kan få viktiga verktyg för att förhindra att bli sexuellt utnyttjade av vuxna eller jämnåriga!
Elaine skriver på sin sida www.elaineeksvard.unitedinfluencers.se om 4 konkreta åtgärder som vi kan vidta för att hjälpa våra barn att utveckla sin integritet:
- Tvångskramar. Låt barnet slippa kramas om de inte vill. Gäller även nära släktingar!
Ett barns nej, jag vill inte måste respekteras. Man kan lära barn att hälsa artigt utan
att kramas. Lär dom att svara ex: Jag kramar bara min mamma och pappa när jag själv vill.
- Villkors shama. Ett barn ska inte behöva utföra en ömhetshandling i utbyte mot
något annat. EX: du får ta ett kex till om mamma får en kram först.
- Tvångsknät. Ett barn ska inte behöva lyftas upp i någons knä alls.
- Puss och kramattacker. Utsätt inte ett barn för någon form av puss och kramattack
av vem det än vara må.
Elaine Eksvärd skriver också att vi måste ställa krav på förskolorna och verkligen sätta oss in i och följa upp på vilket sätt förskolorna hanterar förebyggandet av sexuellt utnyttjande av barn.
Hon ger oss ytterligare ett verktyg i form av ett ”förskolebrev” som man kan kopiera och eventuellt ändra så att det passar ens egna förhållanden och sedan skicka till förskolan.
Prata om frågan på föräldramöte etc, så att ämnet inte blir så väldigt laddat.
Förövare finns där barnen finns. Det är sällan ”fula gubbar” som lurar i buskarna. Det är – till synes – helt vanliga människor som väljer att befinna sig på de platser barn befinner sig. Och – förövarna är inte alltid män, även om de är starkt överrepresenterade.
Rädda barnen driver frågan och dom uppger att 3 elever i varje klass är offer för sexuellt utnyttjande. Då inser vi hur oerhört vanligt det är med sexuellt utnyttjande av barn, och att problemet ligger hos oss som nästan inte törs inse verkligheten. Vi sviker barn som kanske försöker antyda att de utnyttjas. Av utsatta barn får man som vuxen bara en chans. Om man inte är lyhörd eller inte vågar tolka in vad barnet vill säga, då får man inte fler chanser. Vi är också så oerhört rädda för att anklaga någon. Tänk, om det inte är sant? Ja men, tänk om det är det då? Och vi inte gör något?
Dr Phil brukar säga så här när det gäller ett barn som uttrycker sig vara sexuellt utnyttjat: Man MåSTE utgå ifrån att det är sant, tills motsatsen är bevisad. Inte tvärtom! Han säger vidare: Jag har hellre fel 200 gånger än rätt 1 gång!
På Rädda Barnens hemsida www.raddabarnen.se finns en alldeles utmärkt folder som heter Stopp! Min kropp! som man kan ladda ner. Gör det!
Glöm inte heller att fråga barnen. Dom kanske inte berättar förrän dom får frågan.
Nästa inlägg publiceras 22 april.